Kan den digitala generationen tänka?
Inlagd den 13 mars 2009 kl 15:38Kategorier: Inspiration, Insyndikerat
Ursprungligen publicerad Skolmarknad.info » Stjärnkikarna
Clever.com (inte webbplatsen, utan radioprogramsinslaget) här är det mest intressanta jag har hört i år:
Nu skall jag försöka sälja in idén att du också snarast möjligast skall ta dig tid att lyssna.
I marknadsföringen är det centralt att förstå marknaden. Och där ingår det som brukar kallas konsumentbeteende, en disciplin som omfattar psykologi, sociologi, med mera. Ofta handlar det om att kliva in i huvudet på konsumenten för att förstå vad som händer där. Vi är många som länge funderat om insidan av skallen (läs hjärnan) kanske ser annorlunda ut hos dom som är uppväxta med digitala medier jämfört med oss “digitala invandrare”.
Jag tror att marknadsförare, vars målgrupp är barn och ungdomar, inte bryr sig så mycket om den frågran Dom har snarare konstaterat att ungdomsmarknaden måste bearbetas på den digitala generationens sätt. Och det sättet är annorlunda än traditionell marknadsföring. Och ni som känner mig vet att jag tycker att i grunden handlar pedagogik och marknadskommunikation om samma sak.
Kanhända att det är mitt “perceptual set” som gör att jag ser och hör mycket kring frågan om annorlunda hjärnor just nu. Se till exempel mitt inlägg iBrain och vår nya hjärna [uppdaterad] i weconverse för några månader sedan. Därför känns det rykande aktuellt att tipsa om ett inslag i BBC Radio 4’s Analysis. Det heter som sagt clever.com och sändes i går kväll. Programförklaringen lyder:
"A growing number of scientists are concerned that we are creating a digital generation, growing up online but unable to think, concentrate and learn in the way that their forebears did”.
Beroende på vilken generation du tillhör så kan du göra lite olika saker. Förutom att klicka på spelknappen ovan kan du:
- läsa en transkribering av programmet
- lyssna i BBC:s egna spelare
- ladda ner det som podcast
Sen har jag mer på lut. Men undrar nyfiket på vad du tänker om saken? Och om det betyder nåt för hur man guidar barn och ungdomar när dom gör saker på webben?




Kul med nån mer än jag som påstår att likheterna mellan marknadsföring och lärande är stora. När jag försökte förklara det för en grupp gymnasielärare häromdagen ville de inte alls se likheterna. Ni vet, för att marknadsförare är onda och lärare goda…
Det är dock inte så värst konstigt att de inte förstod dig. Skolan kör nämligen än i dag vidare på ”tryckta källor, såsom böcker och tidningsartiklar, är säkra källor som inte behöver granskas. Däremot måste ni alltid vara kritiska mot otryckta källor (Internet)”. Så har det varit i 12 år.
Vad jag inte inser är varför skrivna böcker skulle ses som säkrare källor? Varför inser inte skolorna att alla källor är objektiva och att böcker är lika objektivt skrivna precis som en Internet-sida. Det är ironiskt att statliga sidor eller böcker skrivna av en författare skall räknas som mer sant än en privat persons upplevelser.
Anledningen till att jag tar upp detta är för att det är där problemet ligger. Många lärare (inte alla) är oftast trångsynta och tänker inte i stora banor. Då kan man inte heller se likheter mellan marknadsföring och lärande.
I sjuan till nian höll vi på med tråkig historia om gudar i det gamla antiken. I princip handlade våra svenska lektioner om detta. Istället för att läsa om gudar hade vi kunnat göra något mer vettigt.
Whow Filip! Tack, värdefulla tankar du kommer med. Och att du tar dig tid att dela dom är kanon. Sen är det väl så att jag som gammal gubbe förstått att det är inte alltid man inser att saker är värdefulla just när man tvingas lära sig dom.
Lyssnade du på radioinslaget också, eller nöjde du dig med att kommentera det jag och Mattias skrev?
[...] mer läsning se Richards utmärkta krönika på stjärnkikarna.se Ett utmärkt exempel på att Stockholms stad kan IT-i-skolan är Årstaskolan söder om söder, [...]
[...] hade kanske aldrig Filip delat med sig av sin syn på skolan som har gör så generöst i kommentaren nedan: Filip: Många lärare (inte alla) är oftast [...]