Tristess som kreativt verktyg
Inlagd den 12 mars 2010 kl 08:56Kategorier: Kreativitet
När hade du det tråkigt sist? Minns du var du var, vad du gjorde och varför du hade det tråkigt? Tänk på det, så återkommer vi till det lite längre ner.
3 generations, grandmother, mother & son, play with their mobile phones by Ollie T. CC (by, nc, sa)
En av de mindre omnämnda drivkrafterna för utveckling, spridning och användning av kommunikationsteknologi är våra försök att motverka eller övervinna tristess. Säljare pratar om prestanda, effektivitet och förmågan att multitaska men att nämna ordet tristess är knappast ett säljargument.
I Internets barndom
I Internets tidiga utbredning handlade det mycket om att koppla upp sig – en aktiv handling krävdes för att komma åt innehållet som fanns. Denna aktiva handling föregicks ofta av en anledning: man kopplade upp sig för att ta reda på något, utföra något eller kanske (mer sällan) för att slippa göra något annat. Det sistnämnda var knappast en socialt acceptabelt ursäkt för att använda teknik.
Med fasta uppkopplingar försvann det aktiva steget. Vi är uppkopplade hela tiden. Nu handlade det mer om att vända blicken mot skärmen istället för att göra något annat. Den fasta uppkopplingen och sajter som tex Wikipedia (grundad 2001) är döden för uppslagsverket. Fast uppkoppling och Google maps är döden för kartboken och någonstans runt sekelskiftet blev telefonkatalogen en artefakt från en svunnen tid som envist hänger kvar mest på grund av att ingen har berättat för den att den egentligen är passé.
Idag ständigt uppkopplade
Datorer med fast uppkoppling, laptops med trådlös uppkoppling, mobiltelefonernas röst och textkommunikation, musik, spel och nu internet gör att vi som lever omgivna av IT prylar och alltid har nätet med oss. Vi mailar, chattar, sms:ar, twittrar och surfar – alltid. Teknikforskare kan bara stå på busshållplatsen för att se hur snabbt våra IT prylar kommer fram. Ingen står still, väntar, suckar lite uttråkat och bara är.
En kollega som alltid är “på” sa en gång att han njöt av att missa bussen för att då kunde han bara vara. Han släppte stressen och bara var – han såg det som en bonus. Idag har han en iPhone. Han är inte längre – han kommunicerar. Alltid i dialog, kommunikation, informationssökande, konsumerande, skapande. Aldrig stilla.
Vad går förlorat i en värld utan tristess?
Nu ska inte du, min läsare, ta detta enbart som en nostalgisk längtan till en tid utan teknik. Det är inte det som är mitt syfte. Mitt syfte är att fundera på vad händer när tillfället till och förmågan till tristess försvinner ur våra liv. Frågan som jag ställer är vad går förlorad i en värld utan tristess?
Tristess upplevs, som en skrämmande avgrund som de flesta av oss instinktivt och vanemässigt flyr från. Vi är rädda för den avgrund som tristessen representerar vi är rädda att den ska svälja oss om vi låter den bo inom oss. Eller som Nietzsche skriver (Beyond Good and Evil, kap 4):
And if thou gaze long into an abyss, the abyss will also gaze into thee.
Eftersom vi har bestämt oss för att tristess är negativt så är det självklart att se en värld utan tristess som positiv. I litteraturen likställs tristess med en sjukdom och en värld utan sjukdom måste vara positiv – eller?
”Tråkigt, jag har tråååkigt”
Felslutet ligger i att tristess inte är som en sjukdom. Det är en tid då hjärnan frikopplas från uppgifter och tillåts vara, den tillåts uppleva och utforska sig själv. I ett otränat tillstånd är detta nästan smärtsamt. Små barn har enormt svårt att hantera tristess… de nästan sjunger ”tråkigt, jag har tråååkigt…”Men när vi lär oss att hantera detta, utvecklar vi fantasier, knep, bilder eller bara stänger av. Kroppen vet vad den behöver.
Bored? by vmcamposjr CC (by, nc, sa)
Idag har vi inte tråkigt. Arbete skall vara berikande för individen, fritiden skall fyllas med innehåll och underhållning. Och tiden mellan försvinner mer och mer. Tristessens sista tröskel var pendlingen till jobbet, och den håller på att hotas ur tiden genom vår mobila Internet. Resan var en tid utan personlig teknik, inget mer modernt än en bok. Men idag har tekniken nästan helt ersatt boken. Kommunikationen försvinner inte, vi är effektiva: vi jobbar, eller läser, eller skriver, eller leker. Nyligen på bussen från Borås satt jag intill en pokerspelande resenär och jag undrar var hans medspelare satt när pengarna växlade ägare.
Den kreativa tristessen försvinner
På min institution har alla lärare och studenter bärbara datorer och vi rör oss i en trådlös miljö. Om möten blir trista, om föreläsningar blir svåra, om grupparbeten blir otrevliga då surfar vi bort. Jag är inte orolig för att vi inte gör våra jobb eller att våra studenter inte lär sig. Tekniken tar hand om detta. Mötet, som jag var fysisk närvarande på, men inte deltog i, kan jag ta igen senare på bussen hem eller hemma medan jag ser på tv – om jag vill.
Men det som försvinner är den kreativa tristessen som Virgina Woolf (A Room of One’s Own, kap 2) syftade till när hon skrev:
Yet it is in our idleness, in our dreams, that the submerged truth sometimes comes to the top.
Att ge hjärnan tid att bearbeta, bubbla, dra kopplingar och till slut presentera nya tankar idéer och fantasifulla skapelser. Kreativitet är den del av lärande som är svårast att hantera, den är dessutom olika mellan människor och därför ännu svårare att bedöma. Kreativitet kräver tristess. Kräver tid där ingenting händer, där allt är stilla.
När var du senast uttråkad?
Knepet handlar om att hantera tristessen. Minns du när du senast var uttråkad? Om du är som jag handlade det antagligen om en stund då det var socialt oacceptabelt eller tekniskt omöjligt att använda sig av din teknik. Flyktvägarna var avskurna. Tekniskt eller socialt. Du var tvungen att vara kvar på den plats du fysiskt befann dig på. Nästa gång det händer, gräv inte instinktivt efter datorn, telefonen, musikspelaren eller något annat tekniskt stöd. Njut, kliv fram mot avgrunden. Släpp din hjärna fri och vänta på nästa kreativa impuls att bubbla fram från ditt undermedvetna.
Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet. Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology – The effects of technology regulation on democracy”. Han är dessutom projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser.
Förutom akademiska texter bloggar Mathias aktivt på bloggarna Techrisk och Sound and Fury
Mathias_Klang5, by wrote CC (by, nc)
Oscar Wilde Nr 18
Inlagd den 29 januari 2010 kl 09:02Kategorier: Upphovsrätt
88.365 – Happy Bokeh Camera Wednesday by Jeff the Trojan
CC (by, nc, sa)
A photograph is a moral decision taken in one eighth of a second, or one sixteenth, or one one-hundred-and-twenty-eighth. Snap your fingers; a snapshot’s faster.
Där är den. Den har alltid varit där. Bilden. En ikon där bilden är mer verklig än verkligheten. Det finns några sådana bilder som vi alla har sett men egentligen kanske aldrig tittat på. För mig är Oscar Wilde Nr 18 en sådan bild.
Kreativt fusk
Inlagd den 20 januari 2010 kl 09:03Kategorier: Källanvändning, Lärare, Pedagogik
A Cheating Oldie but Goodie by Mr Stein CC (by, nc, sa)
Fusk har alltid funnits! Det första fuskförsöket kom antagligen några minuter efter jaktlaget kom överens om hur mammutjakten skulle genomföras. Ok, det är svårt att bevisa men det är antagligen inte långt från sanningen. Fusk kräver regler, att bryta eller kringgå.
Att undervisa är en utmaning
Inom skolan vet vi att fusk finns och har funnits så länge lärare minns. Vi delar mycket av vår tid mellan att undervisa och att försöka förebygga fusk. Men att lära är svårt. Den som vill lära sig något måste arbeta för att utvecklas och därför är det naturligt att han eller hon söker minsta motståndets väg.
Därför är en av lärarens utmaningar att skapa en miljö som utmanar eleverna i lagom små stora doser. Det ska vara utmanande, utan att vara hopplöst. Eleven skall inte känna att fusket är ett vettigt alternativ. Detta är ingen lätt utmaning.
För att förebygga fusk krävs en hel del. Lärarna måste planera elevuppgifter, skolan måste ha ett regelverk som är tydlig (och lite avskräckande) och sedan måste det finnas en möjlighet för läraren att upptäcka fusk.
Ny teknik kräver nytt lärande
Som de flesta lärare idag växte jag upp i en analog värld. Sättet, som vår generation fuskade på var knappast annorlunda än fusket som fanns i antiken. Samma moraliska regler fanns redan då. Sofokles ställdes inför fuskdilemmat och skrev:
”I would prefer even to fail with honor than to win by cheating”.
Nu lever vi i en digital värld. Fusk diskuteras på alla utbildningsnivåer och vår generation ställs inför ”copy-&-paste-generationen”. Det som händer är att det sätt, som vi tidigare lärde ut på har blivit lätt inaktuell. När läraren tidigare ställde ”rena kunskapsfrågor” som krävde att eleven skulle minnas kunskap måste vi lärare idag ställa processfrågor som utmanar elevens förmåga att lösa problem.
Elever testar digitala gränser
Kunskap är alltså inte längre ”var ligger världens längsta flod?” utan ”hur tar du reda på var världens längsta flod med hjälp av mobiltelefonen?” Men detta är svårt och vi försöker bevara vår generations inställning till kunskap och lärande med fokus på ren kunskapslärande och minne, och för att säkerställa att studenten inte fuskar förlitar vi oss mer och mer på automatiserade system såsom plagieringskontrollssystem.
Problemet är att all programvara och digitala system är formaliserade regelverk, och regler leder till en vilja att kringgå och fuska. Därför är det inte konstigt att våra elever testar även de digitala gränserna. Därför är det inte konstigt att det finns forum online som diskuterar hur man kringgår plagieringskontroll (tex Allt om urkund).
Tänk om skolan var så här bra
Hur ska vi ställa oss till inlägg som visare kreativitet och skepsis som inlägget från 2009-05-18, 21:59
”Något som det ryktades om när jag gick i trean, förra året, var att man kunde lura urkund genom citationstecken. Den är programmerad att inte ge utslag på meningar inom citationstecken, då de ska vara identiska med tidigare verk. Om man då lägger ett vitmålat citationstecken (så det inte syns) i början och i slutet av texten ska man kunna komma undan med plagierade uppsatser.
OBS! Ingen vågade såklart testa detta och det var ett tag sedan. Någon FBare får gärna leka mythbusters och reda ut saken!”
Detta är ett perfekt exempel på problembaserad inlärning. Där kunskap och erfarenhet delas och lämnas till andra för att dra slutsatser ifrån. Den som söker svar måste läsa, kritiskt granska och fatta egna beslut. Tänk om skolan var så här bra!
Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet. Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology – The effects of technology regulation on democracy”.
Han är dessutom projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser.
Förutom akademiska texter bloggar Mathias aktivt på bloggarna Techrisk och Sound and Fury
Mathias_Klang5, by wrote CC (by, nc)
Upphovsrätten och hetronormitet
Inlagd den 7 januari 2010 kl 09:02Kategorier: Upphovsrätt
It’s murder, Watson by Kaptain Kobold CC (by, nc, sa)
Har du någonsin stannat upp och med risk för att göra bort dig, bara ställt frågan: Varför? Vanligtvis gör vi inte det. Trots att vi generellt hyllar nyfikenhet finns ett starkt motstånd bland de flesta att skilja sig från mängden, att verka dum, ifrågasättande, oinsatt eller naivt frågande.
Hur utvecklas idéer?
Här finns en av de största anledningarna till att utveckling av idéer går långsammare än utvecklingen av prylar. Ludwik Fleck (1896 – 1961) studerade hur vetenskapens idéer förändrades över tid. Fleck menade att förändring kom långsamt eftersom forskare var låsta i ”das denkkollektiv”/tankekollektiv/, lite som Kuhns paradigmskifte. Enligt Fleck krävs det individer med förmågan och modet att tänka annorlunda för att sakta skapa nya tankekollektiv som överbevisar det gamla. Eller som Gandhi uttrycker sig i ett helt annat sammanhang:
“First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”
Jag tillbringar en stor del av min tid med att skriva, prata, tänka och förklara upphovsrätt men ifrågasätter alltför sällan upphovsrättens grundläggande syfte, att uppmuntra skapande. Men plötsligt kommer frågan som sätter allt på spel och sätter min värld i gungning.
Är Sherlock Holmes bög?
Stimulansen kom med diskussionen om ”nyheten” kring Sherlock Holmes sexualitet. När jag växte upp fanns inte sex i Sherlocks värld. När jag blev äldre insåg jag att han var sambo med sin näre vän Watson. Nu när den senaste filmen om deckaren hade premiär har Robert Downey Jr. som spelar Sherlock sagt i intervjuer att hans karaktär kunde vara bög och antyder att detta kan undersökas i uppföljaren.
Helt plötsligt hotas uppföljningen av filmen av Andrea Plunket som representerar rättighetsinnehavaren. Hon säger i en artikel i Time Live: “I hope this is just an example of Mr. Downey’s black sense of humour. It would be drastic, but I would withdraw permission for more films to be made if they feel that is a theme they wish to bring out in the future. “
Efterlevande hävdar sina rättigheter
Nu är det inte ovanligt att efterlevande till författare lägger sig i litteraturutveckling. Ett av de mest uppmärksammade fallen rör romanen The Wind Done Gone av Alice Randall. Boken är en fristående uppföljare till Margret Mitchells
roman Borta med vinden. Berättelsen är ungefär detsamma men berättad av Scarlett O’Haras halvsyster slavinnan Cynara. Familjen Mitchell förhindrade utgivningen genom att hävda upphovsrättsintrång.
Men det som är speciellt med Sherlock-fallet är att författaren, Sir Arthur Conan Doyle, har varit död i 80 år. Hans verk är inte längre skyddade av upphovsrätten. Men hur kan det då vara att Andrea Plunket hävdar rättighet till Sherlock? Vid närmare eftersökning visade sig att rättigheterna, som hon stödjer sig på är sin bortgångne makes, som var producenten av Sherlock Holmes TV serie, från 1954!
Upphovsrätten en balansgång
Upphovsrätten är en balans av rättigheter. För att uppmuntra skapande ger vi upphovsmannen ett monopol på sitt verk över en begränsad tidsperiod (sjuttio år efter upphovsmannens död!). Balansen innebär att skyddet skall ta slut och verket ska kunna användas av oss alla.
I teorin låter detta bra. Men det som händer är att systemet missbrukas och förvanskas. Resultatet är att upphovsrättens enkla idé blir förvirrande komplex. Klagar vi? Nej! För vi är inlåsta i våra tankekollektiv. Det spelar ingen roll hur förvanskat systemet har blivit vi försvarar dess grundläggande idé trots den verklighet vi upplever dagligen. Men när upphovsrätten kan användas av representanten (Plunket) till en död tv-producent av en död författares texter för att förhindra utvecklingen av en mer bögig Holmes då går upphovsrätten emot sitt syfte och förhindrar skapande istället för att uppmuntra det.
Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet. Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology – The effects of technology regulation on democracy”.
Han är dessutom projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser.
Förutom akademiska texter bloggar Mathias aktivt på bloggarna Techrisk och Sound and Fury
Mathias_Klang1, by wrote CC (by, nc)
Möt Webbstjärnan i Umeå, Malmö eller Göteborg
Inlagd den 4 januari 2010 kl 16:50Kategorier: Seminarier
Webbstjärnans seminarium om Upphovsrätt och källkritik, kommer under januari att resa runt i landet.
Första anhalten är Umeå den 13 januari, sedan är vi i Malmö den 20 januari och i Göteborg den 28, för att avsluta turnén i Stockholm den 18 mars.
Med på vår seminarieserie är
- Anette Holmqvist (Expert på källkritik på Internet från Kolla källan, Skolverket)
- Mathias Klang (fil dr. Göteborgs universitet, forskar om gränslandet mellan juridik, teknologi och mänskliga rättigheter, även författare till .se guiden Copyright-Copyleft)
- Kristina Alexanderson (gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, samt utbildningsansvarig för Webbstjärnan)
Tillsammans belyser de frågor kring Internet, källhantering, källkritik, upphovsrätt och hur du kan arbeta i skolan för att öka elevers förståelse kring dessa frågor.
Seminariet är gratis för alla som arbetar i skolan. Anmälan sker på vårt anmälningsformulär.
Vid sidan av seminarierna kommer både Anette Holmqvist och Mathias Klang att vara gästbloggare här på Stjärnkikarna.
Välkomna…
Studenters fusk och plagiering
Inlagd den 25 november 2009 kl 09:02Kategorier: Källanvändning, Upphovsrätt
Den digitala revolutionen är betydligt äldre än vad de flesta gissar. Skolan har brottats med digitala leksaker i över trettio år. Jag minns den fasa som uttrycktes av lärare och engagerade vuxna för de enkla miniräknare som introducerades när jag gick i skolan. Utvecklingen gick snabbt från stora och klumpiga till digitala klockor med inbyggda miniräknare. Oron var ganska naturlig. Barn skulle förlora förmågan att räkna, lärandet skulle stagnera, vetenskapen upphöra och civilisationer långsamt förfalla.
Idag pågår samma diskussioner men nu handlar det inte om vår förmåga att räkna utan nu handlar det om hur lärande skall kunna ske i en digital, webbaserad värld. Hur ska en lärare kunna säkerställa lärande när elever med webbkunskap kan enkelt hitta, kopiera och klistra in i ett eget dokument. Oron är att klipp/klistra processen helt kringgår användarens hjärna och lärande.
Uppfinningar hot mot lärandet?
Men innan diskussionen fortsätter framåt vill jag påminna om diskussionens ärevördiga ålder. I Platons dialog Faidros berättar Sokrates om Teut som uppfunnit skriftspråket och presenterat sin uppfinning för kungen Tamus som svarar att denna uppfinning är ett hot mot lärandet:
”Ty denna din uppfinning skall skapa glömska i lärjungars själar, enär de ej skola komma att odla sitt minne; ty i förtröstan på skriften skola de hämta minne utifrån, från de främmande tecknen och ej från sitt eget inre. Din uppfinning hjälper dem ej att få ett gott minne, utan ersätter deras eget dåliga minne. Du skaffar ej dina lärjungar sanningen utan blott ett sken av sanning. De skola få höra mycket men ingenting lära; de skola inbilla sig veta mycket och dock i allmänhet vara okunniga; de skola bliva odrägliga att umgås med, sedan de blivit självkloka i stället för kloka.”
Syftet med att dra in de gamla grekerna är att visa på att alla hjälpmedel anses som ett hot mot den ”höga” formen av lärande och kunskap. Så nu när vi hamnar i nätet är diskussionen inte helt ny.
Idag är det lätt att plagiera
Problemet är att dagen teknik gör det enkelt att plagiera. Plagiering handlar om ett försök att vilseleda och det blir allvarligt när sådana försök sker i samband med tillfällen där en studieprestation skall bedömas. Naturligtvis är plagiering inte ovanligt utanför skolan. Senast var Caroline Hofberg vars kokbok ”Italia Amore” visade sig innehålla texter som ordagrant fanns i Bo Hagströms italienska kokböcker ”Solens mat”, ”Solens smak” och ”Solens öar”.* Felet var att Hofberg utger sig för att vara författare till texterna – hon vilseleder de som köper boken.
Av rädsla för fuskande elever bygger vi tekniska system som skall förhindra fusket. Problemet är att vi inte är kapabla till att bygga system som förebygger. Vi bygger system som i bästa fall upptäcker fusket i efterhand och sedan hoppas vi att detta skall agera förebyggande på studenterna. Även om detta stämmer så har vi kommit långt bort från kärnverksamheten att lära, bilda och förbereda unga för en digital verklighet. Det som vi lär ut är misstänksamhet, övervakning och en glädje i att kunna kringgå system. Likt alla övervakningssystem bygger de på att behandla alla som kriminella för att upptäcka de som fuskar.
Vilken form av lärande ska vi ha?
Det finns allt för lite diskussioner kring vilken form av lärande som vi ska ha. Istället för att ge uppgifter där plagiering är lätt bör lärare mäta kunskap på andra sätt. Idag är det inte viktig kunskap att kunna rabbla upp namnen på världens längsta floder men vital kunskap handlar om att kunna ta fram informationen när det behövs och att bedöma trovärdigheten på den information vi hittar. Men detta är krävande att mäta och svårare att övervaka därför finns en tendens till att hålla kvar vid enklare mätbar kunskap.
Omfamna lärandets nya villkor
Alla vi som undervisar behöver modet att överkomma vår bekvämlighet, styrkan att omfamna lärandets nya digitala villkor och envisheten att sträva framåt. Men framförallt behöver vi att våra skolor inte sjunker djupare i övervakningsträsket genom större investeringar i plagieringskontroller.
–
* Hemmel, M (2009) Ny kokbok plagierar ”Solens mat” http://www.dn.se/dnbok/caroline-hofberg-bo-hagstrom-solens-mat-1.988220 Dagens Nyheter 4 november 2009.
Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet.
Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology
– The effects of technology regulation on democracy”. Han är dessutom
projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll
arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser. Förutom akademiska texter bloggar Mathias
aktivt på http://techrisk.se och http://digital-rights.net
Fotot på Mathias Klang är taget av Karl-Petter Åkesson CC BY
(http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en_GB)
Källa till bilden av räkneramen Abacus i början av inlägget: CC by Leo Reynolds, Flickr, BY, NC, SA
Vem tänker på skolan och biblioteken?
Inlagd den 18 november 2009 kl 09:02Kategorier: Upphovsrätt
Det finns en fantastisk film på YouTube av antropologen Michael Wesch Web 2.0 … The Machine is Us/ing Us. På mindre än fem minuter fångar hur vi har gått från tryckt media, till webben, till sociala medier. Från att vara kulturkonsumenter till att bli producenter i den största dialogen någonsin. En förändring som faktiskt har potential att förändra ALLT.
Detta är stora ord och ni har säkert hört det förut. Ni är kanske, som jag, lätt cyniska och tänker att det inget nytt under solen, och varför ska människor alltid överdriva betydelsen av ny teknologi?
Anledning till er skepsis är antagligen att ni är för nära sanningen. Det är därför kan ni sitta med laptop i knät, mobilen i fickan och samtidigt vara teknikskeptiker. Ni är inte de första… (Läs mer…)
En serie inlägg av två gästbloggare
Inlagd den 17 november 2009 kl 20:33Kategorier: Inspiration, Tips om annat, Upphovsrätt
”Lärare kommunicerar över generationsgränser. Illusionen är att det är vi som kan som skall hjälpa de som inte kan förstå, lära, mogna, växa… tänka. Men att kommunicera med barn och ungdomar utan den infrastruktur som de är vana vid är att sätta allt för stora hinder i vägen för lärandet. Det är ett missbruk av den potential som tekniken erbjuder”.
Så skriver Mathias Klang, fil.dr., forskare och lärare vid Göteborgs Universitet, i sitt första gästinlägg, som publiceras imorgon här på Stjärnkikarna. Mathias var en av föreläsarna på Webbstjärnans välbesökta seminarium om upphovsrätt och källkritik på nätet.
Vi på Webbstjärnan passade på att be Mathias gästblogga hos oss, och till vår stora glädje valde han att tacka ja. Mathias kommer att skriva en serie blogginlägg om upphovsrätten och creative commons här på Stjärnkikarna. Imorgon kommer det första inlägget. Det är otroligt spännande och ger ett historiskt perspektiv på upphovsrätten, och hur den påverkar skolan och ”de som är födda med webben i blodet”.
En serie till…
Vi kommer också att ha en annan gästbloggsserie kring bloggande och marknadsföring på nätet skriven av Johanna Ögren, som jag träffade på GeekGirl Meetup. Johanna är en av de som bloggar på Bokhora och skaparen av Fashionista. Hennes inlägg kommer att ge oss som bloggar goda insikter om vad vi bör tänka på för att bli framgångsrika som bloggare.
Så här inleder Johanna sitt första inlägg som publiceras på torsdag.
Att blogga blir allt mer populärt och många bloggare använder sig av en massa olika marknadsföringsknep för att nå ut i bloggbruset. Hur skall läsarna hitta till just din blogg när det finns så många? Vad kan man göra för att sticka ut?
Så det finns mycket att se framemot.
Vi livesänder Upphovsrätt och källkritik på nätet
Inlagd den 6 november 2009 kl 14:31Kategorier: Seminarier, Video
Upphovsrätten, skolan och nätet, vad gäller? Hur kan du få eleverna att bli mer medvetna i valet av källor?
Onsdagen den 11 november mellan 13.00 och 15.30 genomförs seminariet Upphovsrätt och källkritik på nätet. Föreläsare är Mathias Klang (bla guiden Copyright-Copyleft), Anette Holmqvist (Kolla källan) och Kristina Alexandersson (utbildningsansvarig på Webbstjärnan).
Vill du vara med på plats hos .SE i Stockholm går det bra att anmäla dig (gratis för lärare som anmält sig till Webbstjärnan). Annars kan du strax innan seminariet surfa in på eventsidan bambuser.com/node/391824 för att titta och chatta. Välkommen!
fler inlägg...
/
Blogginlägg
