Kreativt fusk

Inlagd den 20 januari 2010 kl 09:03
Kategorier: Källanvändning, Lärare, Pedagogik

A Cheating Oldie but Goodie by Mr Stein CC (by, nc, sa)

Fusk har alltid funnits! Det första fuskförsöket kom antagligen några minuter efter jaktlaget kom överens om hur mammutjakten skulle genomföras. Ok, det är svårt att bevisa men det är antagligen inte långt från sanningen. Fusk kräver regler, att bryta eller kringgå.

Att undervisa är en utmaning

Inom skolan vet vi att fusk finns och har funnits så länge lärare minns. Vi delar mycket av vår tid mellan att undervisa och att försöka förebygga fusk. Men att lära är svårt. Den som vill lära sig något måste arbeta för att utvecklas och därför är det naturligt att han eller hon söker minsta motståndets väg.

Därför är en av lärarens utmaningar att skapa en miljö som utmanar eleverna i lagom små stora doser. Det ska vara utmanande, utan att vara hopplöst. Eleven skall inte känna att fusket är ett vettigt alternativ. Detta är ingen lätt utmaning.

För att förebygga fusk krävs en hel del. Lärarna måste planera elevuppgifter, skolan måste ha ett regelverk som är tydlig (och lite avskräckande) och sedan måste det finnas en möjlighet för läraren att upptäcka fusk.

Ny teknik kräver nytt lärande

Som de flesta lärare idag växte jag upp i en analog värld. Sättet, som vår generation fuskade på var knappast annorlunda än fusket som fanns i antiken. Samma moraliska regler fanns redan då. Sofokles ställdes inför fuskdilemmat och skrev:

”I would prefer even to fail with honor than to win by cheating”.

Nu lever vi i en digital värld. Fusk diskuteras på alla utbildningsnivåer och vår generation ställs inför ”copy-&-paste-generationen”. Det som händer är att det sätt, som vi tidigare lärde ut på har blivit lätt inaktuell. När läraren tidigare ställde ”rena kunskapsfrågor” som krävde att eleven skulle minnas kunskap måste vi lärare idag ställa processfrågor som utmanar elevens förmåga att lösa problem.

Elever testar digitala gränser

Kunskap är alltså inte längre ”var ligger världens längsta flod?” utan ”hur tar du reda på var världens längsta flod med hjälp av mobiltelefonen?” Men detta är svårt och vi försöker bevara vår generations inställning till kunskap och lärande med fokus på ren kunskapslärande och minne, och för att säkerställa att studenten inte fuskar förlitar vi oss mer och mer på automatiserade system såsom plagieringskontrollssystem.

Problemet är att all programvara och digitala system är formaliserade regelverk, och regler leder till en vilja att kringgå och fuska. Därför är det inte konstigt att våra elever testar även de digitala gränserna. Därför är det inte konstigt att det finns forum online som diskuterar hur man kringgår plagieringskontroll (tex Allt om urkund).

Tänk om skolan var så här bra

Hur ska vi ställa oss till inlägg som visare kreativitet och skepsis som inlägget från 2009-05-18, 21:59

”Något som det ryktades om när jag gick i trean, förra året, var att man kunde lura urkund genom citationstecken. Den är programmerad att inte ge utslag på meningar inom citationstecken, då de ska vara identiska med tidigare verk. Om man då lägger ett vitmålat citationstecken (så det inte syns) i början och i slutet av texten ska man kunna komma undan med plagierade uppsatser.

OBS! Ingen vågade såklart testa detta och det var ett tag sedan. Någon FBare får gärna leka mythbusters och reda ut saken!”

Detta är ett perfekt exempel på problembaserad inlärning. Där kunskap och erfarenhet delas och lämnas till andra för att dra slutsatser ifrån. Den som söker svar måste läsa, kritiskt granska och fatta egna beslut. Tänk om skolan var så här bra!

Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet. Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology – The effects of technology regulation on democracy”.

Han är dessutom projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser.

Förutom akademiska texter bloggar Mathias aktivt på bloggarna Techrisk och Sound and Fury

Mathias_Klang5, by wrote CC (by, nc)

Etiketter: fusk, Mathias Klang, plagiat, problembaserat lärande, regler

Studenters fusk och plagiering

Inlagd den 25 november 2009 kl 09:02
Kategorier: Källanvändning, Upphovsrätt

Den digitala revolutionen är betydligt äldre än vad de flesta gissar. Skolan har brottats med digitala leksaker i över trettio år. Jag minns den fasa som uttrycktes av lärare och engagerade vuxna för de enkla miniräknare som introducerades när jag gick i skolan. Utvecklingen gick snabbt från stora och klumpiga till digitala klockor med inbyggda miniräknare. Oron var ganska naturlig. Barn skulle förlora förmågan att räkna, lärandet skulle stagnera, vetenskapen upphöra och civilisationer långsamt förfalla.

Idag pågår samma diskussioner men nu handlar det inte om vår förmåga att räkna utan nu handlar det om hur lärande skall kunna ske i en digital, webbaserad värld. Hur ska en lärare kunna säkerställa lärande när elever med webbkunskap kan enkelt hitta, kopiera och klistra in i ett eget dokument. Oron är att klipp/klistra processen helt kringgår användarens hjärna och lärande.

Uppfinningar hot mot lärandet?

Men innan diskussionen fortsätter framåt vill jag påminna om diskussionens ärevördiga ålder. I Platons dialog Faidros berättar Sokrates om Teut som uppfunnit skriftspråket och presenterat sin uppfinning för kungen Tamus som svarar att denna uppfinning är ett hot mot lärandet:

”Ty denna din uppfinning skall skapa glömska i lärjungars själar, enär de ej skola komma att odla sitt minne; ty i förtröstan på skriften skola de hämta minne utifrån, från de främmande tecknen och ej från sitt eget inre. Din uppfinning hjälper dem ej att få ett gott minne, utan ersätter deras eget dåliga minne. Du skaffar ej dina lärjungar sanningen utan blott ett sken av sanning. De skola få höra mycket men ingenting lära; de skola inbilla sig veta mycket och dock i allmänhet vara okunniga; de skola bliva odrägliga att umgås med, sedan de blivit självkloka i stället för kloka.”

Syftet med att dra in de gamla grekerna är att visa på att alla hjälpmedel anses som ett hot mot den ”höga” formen av lärande och kunskap. Så nu när vi hamnar i nätet är diskussionen inte helt ny.

Idag är det lätt att plagiera

Problemet är att dagen teknik gör det enkelt att plagiera. Plagiering handlar om ett försök att vilseleda och det blir allvarligt när sådana försök sker i samband med tillfällen där en studieprestation skall bedömas. Naturligtvis är plagiering inte ovanligt utanför skolan. Senast var Caroline Hofberg vars kokbok ”Italia Amore” visade sig innehålla texter som ordagrant fanns i Bo Hagströms italienska kokböcker ”Solens mat”, ”Solens smak” och ”Solens öar”.* Felet var att Hofberg utger sig för att vara författare till texterna – hon vilseleder de som köper boken.

Av rädsla för fuskande elever bygger vi tekniska system som skall förhindra fusket. Problemet är att vi inte är kapabla till att bygga system som förebygger. Vi bygger system som i bästa fall upptäcker fusket i efterhand och sedan hoppas vi att detta skall agera förebyggande på studenterna. Även om detta stämmer så har vi kommit långt bort från kärnverksamheten att lära, bilda och förbereda unga för en digital verklighet. Det som vi lär ut är misstänksamhet, övervakning och en glädje i att kunna kringgå system. Likt alla övervakningssystem bygger de på att behandla alla som kriminella för att upptäcka de som fuskar.

Vilken form av lärande ska vi ha?

Det finns allt för lite diskussioner kring vilken form av lärande som vi ska ha. Istället för att ge uppgifter där plagiering är lätt bör lärare mäta kunskap på andra sätt. Idag är det inte viktig kunskap att kunna rabbla upp namnen på världens längsta floder men vital kunskap handlar om att kunna ta fram informationen när det behövs och att bedöma trovärdigheten på den information vi hittar. Men detta är krävande att mäta och svårare att övervaka därför finns en tendens till att hålla kvar vid enklare mätbar kunskap.

Omfamna lärandets nya villkor

Alla vi som undervisar behöver modet att överkomma vår bekvämlighet, styrkan att omfamna lärandets nya digitala villkor och envisheten att sträva framåt. Men framförallt behöver vi att våra skolor inte sjunker djupare i övervakningsträsket genom större investeringar i plagieringskontroller.

–

* Hemmel, M (2009) Ny kokbok plagierar ”Solens mat” http://www.dn.se/dnbok/caroline-hofberg-bo-hagstrom-solens-mat-1.988220 Dagens Nyheter 4 november 2009.

Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet.
Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology
– The effects of technology regulation on democracy”. Han är dessutom
projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll
arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser. Förutom akademiska texter bloggar Mathias
aktivt på http://techrisk.se och http://digital-rights.net
Fotot på Mathias Klang är taget av Karl-Petter Åkesson CC BY

(http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en_GB)

Källa till bilden av räkneramen Abacus i början av inlägget: CC by Leo Reynolds, Flickr, BY, NC, SA

Etiketter: lärande, Mathias Klang, ny teknologi, plagiat

”The Google Generation” finns den?

Inlagd den 22 november 2009 kl 16:26
Kategorier: Källanvändning

I fredags var jag och Pernilla på NIK:s (nätverket för informationskompetens) konferens i Stockholm,  som hade temat Söka och redovisa- två sidor av informationskompetens.

Konferensen huvudtalare var Ian Rowlings docent vid University College London, som har forskat om den digitala generationens informationsbeteende. Det finns  många föreställningar om ”The Google Generation”, som att

• • • • • • de alltid är online
          • kan hantera IT
            
          • är duktiga på att söka information

Resultatet av den forskning som Rowlings redovisade visade dock att dessa föreställningar inte går att bevisa. Den äldre generationen har (som alltid) föreställningar om den yngre generationen och att deras kunskaper. Vi tror att de unga har vanor och kunskaper som är annorlunda jämfört med tidigare generationers pga teknisk utveckling.

Kontentan av hans föreläsning var dock att det inte finns någon ”google generation”, åtminstone tillhör inte de yngre per automatik den generationen, snarare är det så att vi alla (som är online) är en del av google generationen.

Ian Rowling tog dessutom upp en intressant studie som visade att de unga som har kunskaper om informationssökande,  också får bättre betyg, medan de som bara känner till enklaste sökvägar som ”att bara googla eller använda wikipedia” också får sämre betyg.

Alltså är det viktigt att alla vi som arbetar med barn och unga bör arbeta med att lära dem olika metoder/sätt att söka efter relevant material.

Hur kan detta hjälpa dig, som deltar i Webbstjärnan? Bra fråga Richard, men jag tror att alla som ska skapa en webbplats med ett innehåll måste vara medveten om att det finns många andra sätt att söka efter information inte bara genom att ”googla”. Om du vill hitta bra material på nätet har jag några enkla råd till dig:

• fråga din bibliotekarie (de  kan hjälpa dig!)
• fråga bibliotekarien online (en bibliotekstjänst online)
• Kolla in länkskafferiet ( skolverkets söktjänst som innehåller granskade källor)

Att göra en bra webbplats handlar till syvende och sist om att ha ett bra innehåll!

Om bilden ovan: ”Marine Dayan” / www.ungbild.se, CC-License(by-nc)

Etiketter: google generation, Ian Rowlings, Nätverket för informationskompetens

Webbstjärnan på Nätverket för informationskompetens

Inlagd den 20 november 2009 kl 10:50
Kategorier: Inspiration, Källanvändning, Seminarier, Upphovsrätt

Idag är jag och Pernilla talare på NIK (Nätverket för informationskompetens) konferens i Stockholm och vi har två olika presentationer på temat Söka och redovisa- två sidor av informationskompetens.

Pernilla har i sin presentation visat vad som skiljer ”lärardrivna lag” gentemot ”elevdrivna lag”. Hon har förtjänstfullt visat på hur både lärare och elever använder nätet som publiceringsmöjlighet, genom Webbstjärnan. Om du är nyfiken på hennes presentation så kommer jag att lägga upp den här, så snart jag får den.

Jag är inbjuden för att prata kring temat källkritik och upphovsrätt, med utgångspunkt i hur du arbetar med dina webbprojekt. Min presentation är en prezi, som jag valt att publicera här. Du kan titta på den genom att spela upp den automatiskt.

Nu ska jag och Pernilla får lyssna på ett spännande föredrag av Ian Rowlands vars rubrik är ”The Google Generation and the succesful researcher”

Etiketter: källkritik, Kristina Alexanderson, Nätverket för informationskompetens, Pernilla Rydmark, prezi, Upphovsrätt

Video med källkritiska erfarenheter

Inlagd den 18 november 2009 kl 22:40
Kategorier: Källanvändning, Pedagogik, Seminarier

Sist ut i vår videotrilogi från seminariet Upphovsrätt och källkritik på nätet är Kristina Alexanderson (Stockholms Enskilda gymnasium och Webbstjärnan). Kristina berättar om sina erfarenheter när eleverna arbetat med romanen “Låt den rätte komma in”. Videon (drygt 11 minuter) kan du se här, eller i .SE:s kanal på YouTube.

Etiketter: Kristina Alexandersson, Låt den rätte komma in, wikipedia

Video om källkritik på nätet

Inlagd den 17 november 2009 kl 15:54
Kategorier: Källanvändning, Pedagogik, Seminarier, Video

Idag lyfter vi fram den andra inspelningen (av tre) från seminariet Upphovsrätt och källkritik på nätet. Denna gång är det Anette Holmqvist (Skolverket och Kolla källan!), som pekar på möjligheter och utmaningar, tillsammans med Kristina Alexanderson (Stockholms Enskilda gymnasium och Webbstjärnan) som exemplifierar från praktiskt skolarbete. Videon (knappt 40 minuter) kan du se här, eller i .SE:s kanal på YouTube.

Etiketter: Anette Holmqvist, källkritik, kolla källan, Kristina Alexandersson

Wikipedia fascinerar

Inlagd den 17 november 2009 kl 14:14
Kategorier: Källanvändning

Jag är för närvarande på Wikiakademy i Stockholm och eftermiddagen fick vi testa Wikipedia. Jag som gillar uppslagsverket och idéerna bakom skapelsen gick därifrån med flera nya insikter.

Använd Wikipedia i skolan

Att bli bekräftad är alltid skönt och det blev jag. Framför allt i min åsikt att vi i skolan bör använda wikipedia, om inte annat för att våra elever gör det. Men det har jag ju redan bloggat om andra inlägg som bland annat Wikipedia är en bra källa,  och Öppenhet och Wikipedia är fantastisk. Det roliga var att få nya argumenten som att elever genom att använda Wikipedia lär sig samarbeta, och vilken lärare vill inte skapa samarbeten mellan sina elever?

Ett konto på Wikipedia

Jag har inte haft ett eget konto på Wikipedia, utan om och när jag redigerar i uppslagsverket gör jag det anonymt. Men igår insåg jag några av de fördelar som ett konto på wikipedia kan innebära. Du får fortfarande vara anonym. Många av de som har konton på Wikipedia är anonyma, och det upplevs inte som något problem av Wikipedia- Communityt [är det rätt böjning i svenska? Det heter visst samfund på svenska].

Nya insikter

När jag väl skaffat mig ett konto, kom det efter några minuter ett meddelande från en annan medlem på Wikipedia som hälsade mig välkommen och kom med några god råd om hur jag som nybörjare kan komma igång att bli mer aktiv i skapandet av Wikipedia, tack Diupwijk!

Dessutom finns det en policy på Wikipedia om att man ska vara ”snäll mot ’nybörjare’” genast kände jag mig än mer välkommen. Det finns dessutom ett faddersystem, visst är det coolt!

Vem bestämmer på Wikipedia egentligen?

En annan fråga som jag funderat på när det kommer till Wikipedia är ”Vem är det egentligen som bestämmer på Wikipedia?” Den frågan fick jag också ett svar på, det är alla som deltar i skapandet av Wikipedia, och beslut fattas genom att man söker komma till koncensus, dvs att alla är eniga.

Jag bara häpnar, och säger wow! Coolt! När lyckades Du fatta ett beslut om något genom uppnå koncensus?

Kontentan av gårdagen är att Wikipedia är fascinerande och vi bör låta våra elever vara med och skapa artiklar på Wikipedia och inte vara så rädda.

Wikipediasamfundet ska vara snälla mot nybörjare, frågan är bara hur länge är man en nybörjare?

Etiketter: #wa09, källhantering, skolan, wikipedia

När blev ni så källkritiska?

Inlagd den 10 november 2009 kl 17:07
Kategorier: Inspiration, Källanvändning

Idag har jag som vanligt varit på skolan och haft svenska tillsammans med mina elever i årskurs tre. Vi arbetar med att skriva manifest som de sedan ska publicera i valfritt socialt medium, beroende på mål, mottagare och syfte.

Ett modernt manifest

För att inspirera dem och ge dem lite modern input visade jag idag ett youtube-klipp ”svart verkstad” som ett exempel på ett modernt manifest.

När vi hade tittat på klippet och pratat om syfte, mottagare och budskap, börjar eleverna fundera på vem, som är avsändare? Varför har de valt youtube, som kanal för att få ut sitt budskap?

För att kunna vara anonyma säger någon? Men vilka står bakom Svart Verkstad?  

Genast sätter dektektivarbetet igång. Vi kollar på statistiken, vem har länkat till klippet? Hur sprids det? Hur många har sett det? Vilka kommenterar? Vem är egentligen avsändaren?

En gemensam analys

Vi vet inte, och får egentligen inga svar för det som framgår är att avsändaren är ”svart verkstad”, och att hyresgästföreningen länkat till klippet i en artikel på sin webbplats.

Men det vi förstår genom vår gemensamma analys är att den som står bakom filmklippet kan en del om film, medier och hur man kan förmedla sitt budskap.

Personligen är jag förvånad och stolt över att mina elever aktivt förhåller sig kritiska till material på nätet och är så medvetna i sitt användande. Jag undrar stilla: när blev ni så källkritiska?

Etiketter: analys, film, hyresgästföreningen, källkritik, mål, manifest, medium youtube, mottagare, Svart Verkstad, syfte, youtube

Öppenhet och Wikipedia är fantastiskt

Inlagd den 3 november 2009 kl 10:53
Kategorier: Källanvändning, Upphovsrätt

Idag är vi på Webbstjärnan på Internetdagarna och vi har just hört James Boyle, professor i juridik om materiella rättigheter, tala om våra skeva föreställningar i förhållande till öppenhet.

Boyle menar att vi gärna ser problem och svårigheter när det kommer till öppna system, men så fort vi pratar om slutna system så ser vi fördelar och känner oss trygga. Vi upplever de slutna systemet som kontrollerade och säkra.

För att visa på vårt förhållningsätt till öppenhet tar Boyle Wikipedia som exempel.

Vi i skolan känner genast igenom oss för vi säger att Wikipedia, som källa är osäker eftersom:

• ingen har granskat källan
• vem som helst kan bidra
• vem som helst kan ändra

Vi säger till våra elever att de bör vara försiktig med användningen av källan.

Men istället borde vi nog säga att en encyklopedi i Wikipedias storlek, som är tillgänglig för alla hade inte varit möjligt utan den öppenhet som Wikipedia bygger på! Vi borde säga:

• Tänk va Wikipeda är fantastisk
• hela uppslagsverket bygger på öppenhet, och tillgänglighet.
• Alla kan använda och bidra

Vi borde säga till våra elever: bidra till Wikipedia, gör källan bättre. Vi i skolan borde se möjligheterna med öppenhet istället för att bara se hoten och riskerna.

Etiketter: #ind09, Boyle, källkritik, öppenhet, skolans inställning, wikipedia

Strindbergs statyn, jag och upphovsrätten

Inlagd den 25 september 2009 kl 09:08
Kategorier: Bilder, Källanvändning, Upphovsrätt

Bilden nedan föreställer mig, i Tegnérlunden i Stockholm, och är tagen av en av mina elever, och jag har hennes tillstånd för att publicera bilden. Allt i enlighet med upphovsrätten.

Men vad föreställer egentligen bilden?

Mig eller Carl Eldhs staty Titanen? Svaret är av betydelse för om jag får publicera bilden på nätet.  För enligt upphovsrätten har jag inte rätt att fotografera av, eller avbilda konstverk och sedan publicera det på nätet utan att tillstånd av konstnären.

Så om jag beskär bilden lite grann så att jag inte syns utan bara låter Strindberg som sitter på sockeln synas, då har jag visst brutit mot upphovsrätten. Det kanske jag gör nu med, men bilden föreställer ju mig, eller?

Etiketter: bild, projektarbete

fler inlägg...

/ Tidigare -->