Oscar Wilde Nr 18
Inlagd den 29 januari 2010 kl 09:02Kategorier: Upphovsrätt
88.365 – Happy Bokeh Camera Wednesday by Jeff the Trojan
CC (by, nc, sa)
A photograph is a moral decision taken in one eighth of a second, or one sixteenth, or one one-hundred-and-twenty-eighth. Snap your fingers; a snapshot’s faster.
Där är den. Den har alltid varit där. Bilden. En ikon där bilden är mer verklig än verkligheten. Det finns några sådana bilder som vi alla har sett men egentligen kanske aldrig tittat på. För mig är Oscar Wilde Nr 18 en sådan bild.
Upphovsrätten och hetronormitet
Inlagd den 7 januari 2010 kl 09:02Kategorier: Upphovsrätt
It’s murder, Watson by Kaptain Kobold CC (by, nc, sa)
Har du någonsin stannat upp och med risk för att göra bort dig, bara ställt frågan: Varför? Vanligtvis gör vi inte det. Trots att vi generellt hyllar nyfikenhet finns ett starkt motstånd bland de flesta att skilja sig från mängden, att verka dum, ifrågasättande, oinsatt eller naivt frågande.
Hur utvecklas idéer?
Här finns en av de största anledningarna till att utveckling av idéer går långsammare än utvecklingen av prylar. Ludwik Fleck (1896 – 1961) studerade hur vetenskapens idéer förändrades över tid. Fleck menade att förändring kom långsamt eftersom forskare var låsta i ”das denkkollektiv”/tankekollektiv/, lite som Kuhns paradigmskifte. Enligt Fleck krävs det individer med förmågan och modet att tänka annorlunda för att sakta skapa nya tankekollektiv som överbevisar det gamla. Eller som Gandhi uttrycker sig i ett helt annat sammanhang:
“First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”
Jag tillbringar en stor del av min tid med att skriva, prata, tänka och förklara upphovsrätt men ifrågasätter alltför sällan upphovsrättens grundläggande syfte, att uppmuntra skapande. Men plötsligt kommer frågan som sätter allt på spel och sätter min värld i gungning.
Är Sherlock Holmes bög?
Stimulansen kom med diskussionen om ”nyheten” kring Sherlock Holmes sexualitet. När jag växte upp fanns inte sex i Sherlocks värld. När jag blev äldre insåg jag att han var sambo med sin näre vän Watson. Nu när den senaste filmen om deckaren hade premiär har Robert Downey Jr. som spelar Sherlock sagt i intervjuer att hans karaktär kunde vara bög och antyder att detta kan undersökas i uppföljaren.
Helt plötsligt hotas uppföljningen av filmen av Andrea Plunket som representerar rättighetsinnehavaren. Hon säger i en artikel i Time Live: “I hope this is just an example of Mr. Downey’s black sense of humour. It would be drastic, but I would withdraw permission for more films to be made if they feel that is a theme they wish to bring out in the future. “
Efterlevande hävdar sina rättigheter
Nu är det inte ovanligt att efterlevande till författare lägger sig i litteraturutveckling. Ett av de mest uppmärksammade fallen rör romanen The Wind Done Gone av Alice Randall. Boken är en fristående uppföljare till Margret Mitchells
roman Borta med vinden. Berättelsen är ungefär detsamma men berättad av Scarlett O’Haras halvsyster slavinnan Cynara. Familjen Mitchell förhindrade utgivningen genom att hävda upphovsrättsintrång.
Men det som är speciellt med Sherlock-fallet är att författaren, Sir Arthur Conan Doyle, har varit död i 80 år. Hans verk är inte längre skyddade av upphovsrätten. Men hur kan det då vara att Andrea Plunket hävdar rättighet till Sherlock? Vid närmare eftersökning visade sig att rättigheterna, som hon stödjer sig på är sin bortgångne makes, som var producenten av Sherlock Holmes TV serie, från 1954!
Upphovsrätten en balansgång
Upphovsrätten är en balans av rättigheter. För att uppmuntra skapande ger vi upphovsmannen ett monopol på sitt verk över en begränsad tidsperiod (sjuttio år efter upphovsmannens död!). Balansen innebär att skyddet skall ta slut och verket ska kunna användas av oss alla.
I teorin låter detta bra. Men det som händer är att systemet missbrukas och förvanskas. Resultatet är att upphovsrättens enkla idé blir förvirrande komplex. Klagar vi? Nej! För vi är inlåsta i våra tankekollektiv. Det spelar ingen roll hur förvanskat systemet har blivit vi försvarar dess grundläggande idé trots den verklighet vi upplever dagligen. Men när upphovsrätten kan användas av representanten (Plunket) till en död tv-producent av en död författares texter för att förhindra utvecklingen av en mer bögig Holmes då går upphovsrätten emot sitt syfte och förhindrar skapande istället för att uppmuntra det.
Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet. Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology – The effects of technology regulation on democracy”.
Han är dessutom projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser.
Förutom akademiska texter bloggar Mathias aktivt på bloggarna Techrisk och Sound and Fury
Mathias_Klang1, by wrote CC (by, nc)
Studenters fusk och plagiering
Inlagd den 25 november 2009 kl 09:02Kategorier: Källanvändning, Upphovsrätt
Den digitala revolutionen är betydligt äldre än vad de flesta gissar. Skolan har brottats med digitala leksaker i över trettio år. Jag minns den fasa som uttrycktes av lärare och engagerade vuxna för de enkla miniräknare som introducerades när jag gick i skolan. Utvecklingen gick snabbt från stora och klumpiga till digitala klockor med inbyggda miniräknare. Oron var ganska naturlig. Barn skulle förlora förmågan att räkna, lärandet skulle stagnera, vetenskapen upphöra och civilisationer långsamt förfalla.
Idag pågår samma diskussioner men nu handlar det inte om vår förmåga att räkna utan nu handlar det om hur lärande skall kunna ske i en digital, webbaserad värld. Hur ska en lärare kunna säkerställa lärande när elever med webbkunskap kan enkelt hitta, kopiera och klistra in i ett eget dokument. Oron är att klipp/klistra processen helt kringgår användarens hjärna och lärande.
Uppfinningar hot mot lärandet?
Men innan diskussionen fortsätter framåt vill jag påminna om diskussionens ärevördiga ålder. I Platons dialog Faidros berättar Sokrates om Teut som uppfunnit skriftspråket och presenterat sin uppfinning för kungen Tamus som svarar att denna uppfinning är ett hot mot lärandet:
”Ty denna din uppfinning skall skapa glömska i lärjungars själar, enär de ej skola komma att odla sitt minne; ty i förtröstan på skriften skola de hämta minne utifrån, från de främmande tecknen och ej från sitt eget inre. Din uppfinning hjälper dem ej att få ett gott minne, utan ersätter deras eget dåliga minne. Du skaffar ej dina lärjungar sanningen utan blott ett sken av sanning. De skola få höra mycket men ingenting lära; de skola inbilla sig veta mycket och dock i allmänhet vara okunniga; de skola bliva odrägliga att umgås med, sedan de blivit självkloka i stället för kloka.”
Syftet med att dra in de gamla grekerna är att visa på att alla hjälpmedel anses som ett hot mot den ”höga” formen av lärande och kunskap. Så nu när vi hamnar i nätet är diskussionen inte helt ny.
Idag är det lätt att plagiera
Problemet är att dagen teknik gör det enkelt att plagiera. Plagiering handlar om ett försök att vilseleda och det blir allvarligt när sådana försök sker i samband med tillfällen där en studieprestation skall bedömas. Naturligtvis är plagiering inte ovanligt utanför skolan. Senast var Caroline Hofberg vars kokbok ”Italia Amore” visade sig innehålla texter som ordagrant fanns i Bo Hagströms italienska kokböcker ”Solens mat”, ”Solens smak” och ”Solens öar”.* Felet var att Hofberg utger sig för att vara författare till texterna – hon vilseleder de som köper boken.
Av rädsla för fuskande elever bygger vi tekniska system som skall förhindra fusket. Problemet är att vi inte är kapabla till att bygga system som förebygger. Vi bygger system som i bästa fall upptäcker fusket i efterhand och sedan hoppas vi att detta skall agera förebyggande på studenterna. Även om detta stämmer så har vi kommit långt bort från kärnverksamheten att lära, bilda och förbereda unga för en digital verklighet. Det som vi lär ut är misstänksamhet, övervakning och en glädje i att kunna kringgå system. Likt alla övervakningssystem bygger de på att behandla alla som kriminella för att upptäcka de som fuskar.
Vilken form av lärande ska vi ha?
Det finns allt för lite diskussioner kring vilken form av lärande som vi ska ha. Istället för att ge uppgifter där plagiering är lätt bör lärare mäta kunskap på andra sätt. Idag är det inte viktig kunskap att kunna rabbla upp namnen på världens längsta floder men vital kunskap handlar om att kunna ta fram informationen när det behövs och att bedöma trovärdigheten på den information vi hittar. Men detta är krävande att mäta och svårare att övervaka därför finns en tendens till att hålla kvar vid enklare mätbar kunskap.
Omfamna lärandets nya villkor
Alla vi som undervisar behöver modet att överkomma vår bekvämlighet, styrkan att omfamna lärandets nya digitala villkor och envisheten att sträva framåt. Men framförallt behöver vi att våra skolor inte sjunker djupare i övervakningsträsket genom större investeringar i plagieringskontroller.
–
* Hemmel, M (2009) Ny kokbok plagierar ”Solens mat” http://www.dn.se/dnbok/caroline-hofberg-bo-hagstrom-solens-mat-1.988220 Dagens Nyheter 4 november 2009.
Mathias Klang fil.dr. är forskare och lärare vid Göteborgs Universitet.
Han disputerade i september 2006 med avhandlingen ”Disruptive Technology
– The effects of technology regulation on democracy”. Han är dessutom
projektledare för Creative Commons Sverige och har genom denna roll
arbetat mycket med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om
upphovsrätt och licenser. Förutom akademiska texter bloggar Mathias
aktivt på http://techrisk.se och http://digital-rights.net
Fotot på Mathias Klang är taget av Karl-Petter Åkesson CC BY
(http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en_GB)
Källa till bilden av räkneramen Abacus i början av inlägget: CC by Leo Reynolds, Flickr, BY, NC, SA
Webbstjärnan på Nätverket för informationskompetens
Inlagd den 20 november 2009 kl 10:50Kategorier: Inspiration, Källanvändning, Seminarier, Upphovsrätt
by wordle.net
Idag är jag och Pernilla talare på NIK (Nätverket för informationskompetens) konferens i Stockholm och vi har två olika presentationer på temat Söka och redovisa- två sidor av informationskompetens.
Pernilla har i sin presentation visat vad som skiljer ”lärardrivna lag” gentemot ”elevdrivna lag”. Hon har förtjänstfullt visat på hur både lärare och elever använder nätet som publiceringsmöjlighet, genom Webbstjärnan. Om du är nyfiken på hennes presentation så kommer jag att lägga upp den här, så snart jag får den.
Jag är inbjuden för att prata kring temat källkritik och upphovsrätt, med utgångspunkt i hur du arbetar med dina webbprojekt. Min presentation är en prezi, som jag valt att publicera här. Du kan titta på den genom att spela upp den automatiskt.
Nu ska jag och Pernilla får lyssna på ett spännande föredrag av Ian Rowlands vars rubrik är ”The Google Generation and the succesful researcher”
Vem tänker på skolan och biblioteken?
Inlagd den 18 november 2009 kl 09:02Kategorier: Upphovsrätt
Det finns en fantastisk film på YouTube av antropologen Michael Wesch Web 2.0 … The Machine is Us/ing Us. På mindre än fem minuter fångar hur vi har gått från tryckt media, till webben, till sociala medier. Från att vara kulturkonsumenter till att bli producenter i den största dialogen någonsin. En förändring som faktiskt har potential att förändra ALLT.
Detta är stora ord och ni har säkert hört det förut. Ni är kanske, som jag, lätt cyniska och tänker att det inget nytt under solen, och varför ska människor alltid överdriva betydelsen av ny teknologi?
Anledning till er skepsis är antagligen att ni är för nära sanningen. Det är därför kan ni sitta med laptop i knät, mobilen i fickan och samtidigt vara teknikskeptiker. Ni är inte de första… (Läs mer…)
En serie inlägg av två gästbloggare
Inlagd den 17 november 2009 kl 20:33Kategorier: Inspiration, Tips om annat, Upphovsrätt
”Lärare kommunicerar över generationsgränser. Illusionen är att det är vi som kan som skall hjälpa de som inte kan förstå, lära, mogna, växa… tänka. Men att kommunicera med barn och ungdomar utan den infrastruktur som de är vana vid är att sätta allt för stora hinder i vägen för lärandet. Det är ett missbruk av den potential som tekniken erbjuder”.
Så skriver Mathias Klang, fil.dr., forskare och lärare vid Göteborgs Universitet, i sitt första gästinlägg, som publiceras imorgon här på Stjärnkikarna. Mathias var en av föreläsarna på Webbstjärnans välbesökta seminarium om upphovsrätt och källkritik på nätet.
Vi på Webbstjärnan passade på att be Mathias gästblogga hos oss, och till vår stora glädje valde han att tacka ja. Mathias kommer att skriva en serie blogginlägg om upphovsrätten och creative commons här på Stjärnkikarna. Imorgon kommer det första inlägget. Det är otroligt spännande och ger ett historiskt perspektiv på upphovsrätten, och hur den påverkar skolan och ”de som är födda med webben i blodet”.
En serie till…
Vi kommer också att ha en annan gästbloggsserie kring bloggande och marknadsföring på nätet skriven av Johanna Ögren, som jag träffade på GeekGirl Meetup. Johanna är en av de som bloggar på Bokhora och skaparen av Fashionista. Hennes inlägg kommer att ge oss som bloggar goda insikter om vad vi bör tänka på för att bli framgångsrika som bloggare.
Så här inleder Johanna sitt första inlägg som publiceras på torsdag.
Att blogga blir allt mer populärt och många bloggare använder sig av en massa olika marknadsföringsknep för att nå ut i bloggbruset. Hur skall läsarna hitta till just din blogg när det finns så många? Vad kan man göra för att sticka ut?
Så det finns mycket att se framemot.
Lessig, upphovsrätt och kreativitet
Inlagd den 17 november 2009 kl 16:48Kategorier: Inspiration, Kreativitet, Upphovsrätt
Är det föråldrade lagar och regler kring upphovsrätt som hämmar kreativiteten och gör skolan tråkig? Eller är det rädslan att göra fel? Och vem är ansvarig för allt detta? Stora frågor, och några svar.
Kreativitetsgurun Fredrik Härén skriv nyligen i Stjärnkikarna att
“unga har färre förutfattade meningar om hur någonting ‘måste’ göras”
Lagen säger ju ofta hur man skall göra, tex när det gäller upphovsrätt. Nästan dagligen möter jag lärare som berättade om sin oro för att elever i skolarbetet kanske använder och publicerar bilder, filmer, ljud, texter, etc på ett olagligt sätt.
Men jag tror min oro är större än lärarnas. Dom är rädda för att bryta mot lagen. Jag är livrädd för att vi gör fel med våra barn och ungdomar. För i sammanhanget döljer sig kanske ytterligare en orsak till varför många elever (inte alla) ibland upplever skolan som tråkig och urkopplad. På fritiden kan dom göra det dom vill, men skolan gör dom till kriminella.
Detta är ju inte skolans, eller elevernas fel. Det är vårt – samhällets – fel. Eller? Titta på videon Larry Lessig on laws that choke creativity. På köpet för du se hur en av världens skickligaste föreläsare jobbar. Och läs sen gärna vidare om mina reflektioner.
Fri upphovsrätten på nätet – funkar det?
Inlagd den 3 november 2009 kl 16:03Kategorier: Upphovsrätt
På lunchen idag var jag uppe på skolan och undervisade mina elever i svenska, och entusiastisk som jag var efter en mycket intensiv förmiddag, berättade jag att jag skulle tillbaka till Internetdagarna för att lyssna på ett föredrag om copyright på nätet, och om att den borde öppnas upp. Genast säger en av mina elever:
- Det låter helt vansinnigt. Det fungerar ju inte!
Laddad som jag var med argument kontrade jag genast med Boyles exempel med Wikipedia,
-Om någon hade sagt för 15 år sedan att de vill skapa ett uppslagsverk om allt mellan himmel och jord, allt ifrån artiklar Olof Palme till artiklar om astronomi, och sagt det ska jag göra genom att låta uppslagsverket ska vara fritt att använda och genom att det skapas av de som använder det.
Då hade du hade sagt det som du säger nu, det går inte, och idag har vi Wikipedia.
Så visst finns det möjligheter, det gäller bara att våga tänka annorlunda, men det är som Boyle konstaterade i förmiddags att vi har en inbygd skevhet i vårt sätt att se på öppenhet.
Öppenhet och Wikipedia är fantastiskt
Inlagd den 3 november 2009 kl 10:53Kategorier: Källanvändning, Upphovsrätt
Idag är vi på Webbstjärnan på Internetdagarna och vi har just hört James Boyle, professor i juridik om materiella rättigheter, tala om våra skeva föreställningar i förhållande till öppenhet.
Boyle menar att vi gärna ser problem och svårigheter när det kommer till öppna system, men så fort vi pratar om slutna system så ser vi fördelar och känner oss trygga. Vi upplever de slutna systemet som kontrollerade och säkra.
För att visa på vårt förhållningsätt till öppenhet tar Boyle Wikipedia som exempel.
Vi i skolan känner genast igenom oss för vi säger att Wikipedia, som källa är osäker eftersom:
- ingen har granskat källan
- vem som helst kan bidra
- vem som helst kan ändra
Vi säger till våra elever att de bör vara försiktig med användningen av källan.
Men istället borde vi nog säga att en encyklopedi i Wikipedias storlek, som är tillgänglig för alla hade inte varit möjligt utan den öppenhet som Wikipedia bygger på! Vi borde säga:
- Tänk va Wikipeda är fantastisk
- hela uppslagsverket bygger på öppenhet, och tillgänglighet.
- Alla kan använda och bidra
Vi borde säga till våra elever: bidra till Wikipedia, gör källan bättre. Vi i skolan borde se möjligheterna med öppenhet istället för att bara se hoten och riskerna.
Upphovsrätt och poesi i översättning ett detektivarbete
Inlagd den 23 oktober 2009 kl 15:09Kategorier: Upphovsrätt
Jag har tänkt mig att göra ett blogginlägg om en webbtjänst som gör att du kan rita egna bilder med hjälp av text, för att sedan göra en parallell till Apollinaries bilddikter ”Calligrammes”. Men för att kunna göra det inlägget måste jag först kontrollera vad upphovsrätten säger:
-Får jag publicera en text av Apollinarie på nätet?
Jag börjar på Skolverkets sajt Kolla källan, som förtjänstfullt har gjort flera lärarguider om Upphovsrätt och där kan jag läsa att jag får:
Publicera utan tillstånd
Gammalt material: Gamla texter och bilder där skyddstiden har gått ut. Skyddstiden för litterära och konstnärliga verk är 70 år efter upphovsmannens död, med undantag för fotografiska bilder som har en skyddsstid på 50 år.
Alltså måste jag ta reda på när Appolinaire dog. Wikipedia ger mig besked, han dog 1918. Jag kan publicera hans dikter utan tillstånd, men jag vill ju publicera dem i svensk översättning, vad gäller då?
Jag får inga besked på Kolla källans webbplats, så jag mailar Kolla källan och får genast svar:
Du måste ta hänsyn till översättarens upphovsrätt. Det är dock oklart hur länge jag måste ta hänsyn till översättarens upphovsrätt.
För att kunna publicera en dikten, måste det antingen vara på franska eller så behöver jag tillstånd av Gunnar Harding, som översatt Apollinaire till svenska.
Jag bestämmer mig för att fråga om lov och imorse fick jag ett svar i min mejlbox, som gör att jag går runt med ett stort leende på läpparna.
Gunnar Harding skriver i sitt mail:
Inga problem. Publicera vad du vill av mina Apollinairetolkningar.
Så nu ska jag bara komma igång och skriva mitt inlägg, om hur elever/du kan göra egna bilddikter precis som Apollinaire, med den där webbtjänsten. Under tiden kan ni njuta av Gunnar Hardings tolkning av en av Apollinaries Calligrammes, vill du se lite bättre klicka på bilden.
Ett extra tack till redaktören på Wahlström & Widsstrand för hjälpen att förmedla mejlet till Gunnar Harding, och tack Gunnar!
fler inlägg...
/ Tidigare -->
Blogginlägg
