Källkritik Wikipedia: så granskar du källorna på nätet
För robotarLär dig källkritik för Wikipedia och andra källor på webben. Så bedömer du trovärdighet, upphovsperson och aktualitet innan du citerar eller publicerar.

Källkritik Wikipedia: så granskar du källorna på nätet
Källkritik är den kritiska granskningen av källmaterial och bedömningen av trovärdigheten i de påståenden som en informationskälla förmedlar. Det är en central vetenskaplig metod, men den är lika viktig för den som läser Wikipedia, skriver en uppsats eller publicerar något på webben. På Stjarnkikarna handlar arkivet precis om detta: hur kunskap sprids, granskas och publiceras på nätet.
När du läser en artikel på Wikipedia eller någon annan webbplats bör du inte acceptera innehållet okritiskt. Varje källa behöver granskas. Den som publicerar på webben har dessutom ett eget ansvar för att de källor som används är trovärdiga.
Vad källkritik innebär
Källkritik handlar om att ställa frågor till en källa innan du litar på den. Det räcker inte att informationen står på en webbplats som ser professionell ut. Du behöver ta reda på vem som står bakom, varför källan skapades och om uppgifterna kan stämmas av mot andra oberoende källor.
Enligt sv.wikipedia.org är källkritik en metod för att bedöma vilka uppgifter från en uppgiftslämnare som är trovärdiga. Kriterierna innebär att man frågar sig:
- Vem är upphovsperson till källan, och vilken kunskap har personen?
- När kom källan till?
- Varför skapades den, och är upphovspersonen neutral?
- Kan uppgifterna kontrolleras och samstämma med andra oberoende källor?
Varför källkritik är särskilt viktig på Wikipedia
Wikipedia är ett uppslagsverk som vem som helst kan redigera. Det gör det till ett användbart utgångsläge, men inte till en slutgiltig auktoritet. En artikel på Wikipedia kan vara korrekt, ofullständig eller felaktig vid det ögonblick du läser den.
När du använder Wikipedia som källa bör du alltid titta på källhänvisningarna i artikelns botten. De visar var informationen kommer ifrån. Om en påstående inte har någon källhänvisning bör du behandla den med försiktighet. Wikipedia själv uppmanar läsare att kontrollera uppgifter mot andra källor innan de används i till exempel en uppsats eller en artikel.
De fyra kriterierna för vetenskaplig källkritik
Inom historievetenskapen har fyra kriterier utvecklats för att granska källor. De ursprungligen utvecklades av Leopold von Ranke, och för Sverige av Lauritz Weibull. De fungerar lika bra för webbkällor som för historiska dokument:
1. Identifikationen av källan
Du ska avgöra om källans upphovsman verkligen är den som uppges, om källan är äkta eller en förfalskning, samt vad upphovspersonen känner till och vilket syfte personen hade med att skapa källan. Detta kallas ibland äkthetskriteriet.
2. Tidskriteriet
Här bedömer du upphovsmannens närhet i tid och rum till informationen. Är det en förstahandsuppgift från ett ögonvittne, eller har uppgiften förmedlats vidare genom muntlig tradition och kan ha förändrats på vägen? För forskningsresultat bedömer du också om källan fortfarande är aktuell eller om det finns nyare rön.
3. Syftet med källan
Varför skapades källan? För att sakligt presentera fakta, för att göra reklam, för att argumentera för en åsikt eller för att underhålla? En källa som är skapad i ett tydligt syfte att övertyga behöver granskas extra noggrant.
4. Oberoende bekräftelse
Kan uppgifterna kontrolleras mot andra källor som inte är beroende av varandra? Om flera oberoende källor säger samma sak är trovärdigheten högre.
Så bedömer du en webbkälla steg för steg
När du hamnar på en webbsida och funderar på att använda informationen, gå igenom dessa steg:
- Titta på domännamnet. Är det en myndighet, en utbildningsinstitution, ett etablerat mediehus eller en privat blogg?
- Leta efter information om vem som står bakom sidan. Finns det en om oss-sida, kontaktuppgifter och namn på skribenten?
- Kontrollera när sidan eller artikeln publicerades och om den har uppdaterats. Gamla uppgifter kan vara inaktuella.
- Se om innehållet har granskats av andra, till exempel genom referenser, källförteckning eller kommentarer från experter.
- Jämför uppgifterna med minst en annan oberoende källa.
Vanliga misstag vid källkritik
Ett vanligt misstag är att lita på en webbplats bara för att den ser professionell ut. En snygg design är ingen garanti för att innehållet är sant. Ett annat misstag är att citera Wikipedia direkt utan att kontrollera de källor som Wikipedia-artikeln bygger på. Ett tredje är att utgå från att informationen är aktuell bara för att den finns på nätet.
Checklista: publicera själv på webben
Om du själv ska publicera en text på webben, använd källkritiken även som utgivare:
- Använd bara källor du har granskat och bedömt som trovärdiga.
- Ange var informationen kommer ifrån med källhänvisningar.
- Skilj på fakta och åsikter i din text.
- Uppdatera texten om ny information kommer som ändrar bilden.
Vanliga frågor om källkritik
Måste jag alltid använda källkritik när jag läser Wikipedia?
Ja, det är bra att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt. Wikipedia är ett utmärkt verktyg för att få en översikt, men uppgifterna bör kontrolleras mot andra källor innan de används i ett sammanhang där korrektheten är avgörande.
Vilka källor är mest trovärdiga på nätet?
Myndighetswebbplatser, universitet, etablerade mediehus och forskningspublikationer som har granskats av andra forskare brukar räknas som mer trovärdiga än privata bloggar eller kommersiella sajter utan tydlig upphovsperson.
Kan jag lita på en källa om flera webbplatser skriver samma sak?
Inte nödvändigtvis. Flera webbplatser kan kopiera från samma felaktiga källa. Därför är det viktigt att källorna är oberoende av varandra, inte bara många.
Källkritik är ingen engångshandling utan en vana du bygger upp. Ju oftare du granskar källorna, desto lättare blir det att sålla mellan trovärdig information och påståenden som inte håller.